Louise Glansberg

Blev attack trött igår så gick ut med hundarna vid nio och sen gick jag och la mig och vaknade inte försen tjugo i ett. Galet vad trött man kan vara, jag fattar inte. :S

När jag hade vaknat så gick jag ut med hundarna (Diesel och Texas) igen, mötte en "tant" som är hundinstruktör. Hon ville att vi skulle gå en sväng tillsammans så hon fick se lite mer hur Diesel beter sig.
Han skällde som en galning på hennes hund, efter ett tag så lugnade han sig men så fort hennes hund kollade på honom så började han igen. Han gick fram till hennes hund och nosade på den och hon brydde sig inte alls förutom en gång när han nosade henne i baken, då vände hon sig om och kollade på honom, vilket resulterade i att han började skälla igen. 

Han gick även fram till henne och skulle hälsa, eftersom att han är rätt så liten så stod han på bakbenen för att nå upp och sniffa på hennes hand, hon låtsades inte om honom alls och rätt som de va så va han på väg och börja nafsa efter henne.

I slutet på promenaden så sa hon att hon tror att de är psykiskt och att hon tycker att jag har kämpat mycke med honom utan resultat och att hon tyckte att jag borde ta mig en ordentlig funderare på om de inte är bäst för alla om han får ta och somna in. Hon sa oxå att hon verkligen inte menade att vara taskig men att de hade varit vad hon hade gjort innan nånting hemskt händer.

Den här månaden när jag har fått mina pengar så ska jag försöka boka en tid hos veterinären så dom får kolla igenom honom och se om han har ont nånstans. Sen ska jag även försöka få till en ny tid hos Karin. 

Jag vill inte ge upp!