:( nytt år nya tag

Finns på den andra bloggen ett tag, är de nån som är intresserad av å läsa den så säg till.

Vem/vilka läser här?

Julafton å ångesten är på topp. :/

Kul fick brev om att jag är avanmäld från arbetsförmedlingen, ringer dit och frågar varför och får veta att jag är heltids sjukskriven, jo men god jul. Tack så himla mycke. 

Pricken över i:et verkligen. 

Och varför är jag den sista som får veta att jag är sjukskriven för?

Roligt! NEJ!

Vet ni hur ont de gör att se en av dom man älskar mest bli "förstörd" för att nån annan tänker mer på sig själv? Jag vet, de gör jävligt ont kan jag lova, hjärtat skärs sönder i små bitar :'(

"Jag saknar det vi hade, jag saknar det vi gjort.
 Jag hatar det vi har och jag hatar det du gjort!"

Så fort man kommer "hem" så hälsar ångesten på, så himla trevligt är de. 

Blä! 

Sen att folk ljuger å hittar på saker om en mest hela tiden är väl inte så himla skoj, ännu mindre skoj är att såna som jag trodde va mina vänner tror på skitsnacket som sägs.

 Hade dom känt mig, hade dom vetat bättre än å tro på sånt skit. 

Men ibland har man fel, JÄVLIGT fel!

När man behöver dom som mest så sviker dom gång på gång, 

är de så jävla konstigt att man har svårt för att lita på folk sen? 

Nej jag tycker inte de.

Är fortfarande nyfiken på vem den här nån är som googlar på mitt namn för att sen gå in och läsa min blogg. 

Vem är du? Skulle va kul å veta. :P

Jag är ju så förbannat nyfiken av mig. xD

Ska åka och kolla bil idag. :)
Hoppas verkligen att den är nått å ha.

De som är mindre skoj är väl att jag inte lyckats med att få med mig nån som är bra mycke duktigare än mig på bilar, lite tråkigt. 

Jag blir så himla osäker, förut har jag alltid haft med mig nån som kan lite mer, men nån gång ska väl va den första antar jag. 

Och om jag gillar den och köper den så rullar den väl förhoppningsvis minst till att jag lyckats fått tag i nått jobb.

De hoppas iaf jag på. 

Det är när man mår dåligt som man verkligen märker vilka som är ens riktiga vänner och vilka man egentligen skulle kunna rensa bort.

De tog typ 5 månader innan ja ens ville träffa nån kille efter att de tog slut mellan mig å Johan. Sen fick ja för mig å träffa en person som jag i vanliga fall aldrig ens hade gett en chans, men fick för mig att de kanske va bra. Man måste ju våga chansa nån gång iaf. :)

De gick ju som de gick, jag vet inte säkert men jag tror att jag föll för honom för jag verkar ju inte få bort honom från mina tankar. Hur som, han vill inte ha mig mer än till en sak. Så jag borde ju släppa honom, ja vet de å eftersom att han egentligen är nästan allt som jag inte vill ha så borde de ju va ganska lätt kan man ju tycka. Men nejdå de är nånting som gör att de inte går.
Kanske stämmer de här:
"det man inte kan få,
kan man inte motstå"

Verkar ju inte bättre

Undrar vem de är som läser min blogg som brukar googla på mitt namn å sen gå in här? Jag är nyfiken xD